Idag ägnar vi en tanke åt dom människor (och/eller djur) vi saknar och minns som inte finns med oss längre!

Jag har många jag verkligen saknar! Många jag dagligen tänker på, som jag så gärna skulle vilja ha tillbaka här och nu! Jag och min farmor har alltid haft en fin relation. Jag var inte gammal när min farmor och farfar var barnvakt åt mig första gången. Vi bodde även hos farmor och farfar några månader när jag var bebis och mina föräldrar köpte hus. Har inte mycket minnen av min farfar, finns några små minnen. Den 17/4 var det 28 år sen han hastigt somnade in! Jag var 3,5 år då. Och jag var med och hittade honom. Och jag har bilder kvar där han satt! Älskade farfar! Skulle vilja ha dig här, farmor skulle behöva dig! Pappa behöver dig! Älskade kloka farfar! Du hade varit stolt över ditt barnbarnsbarn som fick sitt namn efter dig, men med annan stavning! Du fattas oss farfar Valter!

En person som också alltid funnits där och som jag och farmor ofta besökte och hjälpte och som gav mig mycket kärlek och livsglädje är min farmors mamma Victoria. Många kallade henne Tori, men inom närmsta familjen sa alla Morsan. Morsan va en liten mager gumma. Jag var 7-8 år när jag växte om henne:) Varje gång vi var hos henne fikade vi. Jag fick eget “bord” i form av en stol med fin duk och ett fat med kakor och kaffekopp med kokkaffe. Och jag fick sitta på en gammal mjölkpall. Min farmor va ofta småsur att jag fick sitta vid eget bord… Idag låter hon Walther göra det! Tori var en go liten gumma som egentligen sällan var sjuk. 1/2 magnecyl varje dag och ett glas portvin då och då tog hon för hjärtat! Varje jul var hon med på jullunch hos farmor. Doppade i grytan och delade ut trisslotter till alla som var med! Vid 82 års ålder trillade hon illa och bröt lårbenshalsen. Men med rullator (som hon aldrig velat ha innan) kom hon hem och var som vanligt typ. Men när hon var 86 år fick hon nån propp och trillade hemma. Hon kom aldrig mer hem. Hon fick plats på ett ålderdomshem efter en tid på sjukhuset. 23/12 flyttades hon till Hellidshemmet och tidigt på morgonen 25/12 somnade hon in.

Min gammelmoster var en härlig go värmländsk dam som gått igenom väldigt mycket i livet, mycket sorg. Men hon tog alltid emot med stora armar både hemma i Karsvalla Väse men också i Kristinehamn där hon bodde de sista åren. Hon spelade citra och virkade. När jag var på sittning för ett år sen så visade det sig att Margit ofta är hos oss och stoppar om oss och vakar över oss. Känner mig trygg. Saknar hennes värmländska grova röst! Hon vs inte min moster, men jag sa ändå alltid Moster Margit. 

Även min Gammelmorbror Tommy är saknad. Walther saknar honom ofta och undrar varför Tommy dog. Och att det var synd om Tommy att han dog! Han berättade ofta mycket släkthistoria. Men oxå om växter, mat, vikingatiden och annat historiskt. Hova Riddarveckan och han berättade massor om medeltiden. Han gjorde verktyg, instrument mm av nästan inget. Tänk när han tog mormors krycka o spelade tvärflöjt;) som vi skrattade! Eller när han lagade mat och ingen ville äta för att han sa att han skulle göra instängda kattungar. Det var vansinnigare i bacon som serverades med ris och curry;) Du fattas oss! Kan säga att varje gång han kom till mormor gick han laga detta. Bananer blev sista minnet med Tommy. Han fyllde år 2/7 och jag träffade honom några dagar senare och grattade honom och frågade va han önskat sig! “Fem gula bananer” svarade han mig. Det fick han! Han var så glad! Det var sista gången vi sågs! 3 mån senare fanns han inte mer!