Alltså de senaste 9 månaderna (bortsett från sjukhusdagar här och där) har varit den bästa tiden i mitt liv! Vilken utveckling jag gjort personligt.

Jag har tampas med oro, ångest, depressioner, känslan att inte vara tillräcklig, känsla av att inte vara behövd.

Jag ska erkänna att jag tänkte inte göra så mycket när jag började med Mary Kay. Jag skulle ha det som hobby. Och så var det länge. Jag la ändå upp en plan och satte långsiktiga mål och gjorde inte mycket för att nå någonstans. Men sen blev jag mer och mer peppad och mina långsiktiga mål har jag kvar, men “kortat av tiden”, pratade med Katarina i telefonen idag och vi diskuterade detta och på tisdag tar jag ett steg till, ett steg jag inte tänkt ta ännu… Men jag känner att jag vill och KAN, I CAN!

Tacksam över att jag utvecklats så mycket. Jag har svackor (alla har det), men jag märker inte av allt det negativa det gett innan, jag hittar vägar ut. Min ångest har inte visat sig på länge… Jo, kring läkarbesök m Walther och egna sjukdagar, men inte så att det “tryckt” ner mig och gjort att jag vill bort från allt. Jag har hittat min styrka, hittat sättet att mota bort allt negativt. Idag är första gången på flera månader som jag känt mig så trött och hängig och inte haft riktig ork, men jag skyller på förkylningen som hoppat på oss… För trots detta mår jag gott! Jag kämpar på, täcket jag gärna drog över huvudet förut tar jag på mig nu på natten när det ska vara på mig!

Glad och tacksam över mina vänner och kollegor i Beauty Sisters! Ingen nämnd ingen glömd! Tack älskade systrar! Tack! Och vissa av er har haft/har liknade som jag och nått lite längre än jag. Jag tar åt mig av eran framgång och eran kämparglöd.

Från att ha kännt mig värdelös för att jag inte kan jobba (utredning hit o dit som visat detta) till att jag nu visar att jag visst kan! Tack vare min envishet, inre styrka tro på mig själv, peppning av kollegor, kontaktperson, familjen, “chefen” som Walther kallar Katarina, (han undrade vad hon var, förklarade kort om att hon ledde, styrde och coachar vår grupp, och då sa han att hon var chef!) och en fantastisk kvinna som tyvärr inte lever, Mary Kay Ash och hennes marknadsplan vet jag att jag visst kan! Och jag SKA!

Nu har jag ett mål att jag på 2 veckors tid MÅSTE ha 8 bokade klasser och hålla minst 5st av dessa för att nå Perfect Start. Vem tusan trodde för ett år sen att jag ens skulle våga stå framför 5 kvinnor (och eller män) och berätta om produkter och låta mina gäster pröva? Och sen sitta och prata en och en efteråt med dom? Inte jag iaf!

Jag är NERVÖS inför mina klasser, men jag märker nu när jag haft både klass och facial att jag är tryggare med produkterna, tryggare med hur jag lägger upp klassen och att berätta om produkterna. Men med så mycket jag gjort de senaste veckorna så känns allt så mycket lättare. Nu är det vara pirr i magen inte skakningar i kroppen och klockor som aldrig går framåt… Jag kan och jag vågar, jag gör det!

För ett år sen la jag makeup inför kalas typ, aldrig annars! Idag gjorde jag ett rejält pirr. Jag åkte iväg helt utan makeup, inte ens foundation till Skövde. Fruktansvärt! Jag kände mig naken och obekväm! Inte ens mascara liksom.

Men jag skulle till Helena på Vaxhuset i Skövde och kunde ju inte va makad innan eftersom hon skulle vaxa mig igen. Och fick ju även vänta efteråt innan jag la på foundation. Jag verkligen njuter (trots smärta när hon drar bort vaxet) när jag ligger där, hon är lugn och jag är lugn och det varma vaxet är underbart!

Efteråt åkte jag till Coop (närmast ifrån vaxhuset) och köpte lite Keso och en frukt. Sen mot studion för att lämna ett papper till Katarina och så passade jag på att äta min Keso och ta en kopp kaffe.

Ikväll hade jag klass igen och jag la ju makeup innan, SKÖNT! Lite mer än vardagsmakeup blev det!

Nu sôva! Imorgon blir det lugn dag m Walther och Gel. Peter jobbar till kl 15. Sen kommer mamma och passar Walther när Peter och jag ska på Revyn här i stan. Ska bli så skoj! Kanske kan hinna med något pirr med, ta med mina pirrpåsar och lämna ut…