NPF, Psykisk Ohälsa, Tänkvärt, Vardag

Jag glömmer det aldrig mer…

inte glömmaHej alla godingar som läser min blogg!

Dagens ämne är som rubriken lyder, något jag aldrig glömmer mer. Det finns många saker jag aldrig mer glömmer! Vissa saker är de där misstagen som man gjort som påverkat livet. Känner du som läsare igen dig. Varning för att jag kommer göra det jag hatar att göra här i min blogg: GNÄLLA!

Mitt senaste misstag var ett av de tuffaste sakerna jag genomlidit på länge och som jag kommer bära med mig. Något som påminner mig om hur viktiga saker är för att jag ska klara min vardag och slippa allt kaos.

Förra veckan låg både jag och Walther med ordentliga förkylningar. Rutinerna ändrades totalt och det gjorde att min redan extrema trötthet och inre (oförklarig) oro svämmade över.

Fredagar jämna veckor hämtar jag ALLTID min apodos på apoteket, det står i veckoplaneringen och jag brukar aldrig glömma. Det har hänt nån gång för längesen att ångesten gjort att jag inte klarat att gå och hämta det själv utan fått sällskap av personalen eller att de hämtat åt mig, men det var i början när jag flyttat hit till Klockan 2019.

I fredags kom jag på kl 19.00 att jag missat och hämta den där apodosen, och det är till och med i just denna helgen semestertider och stängt lördagar. Jag var så arg på mig själv när jag insåg detta, men bara o bita i sura äpplet och ta det som det var. Även tjänstgörande ssk i kommunen var informerad om läget.

Abstinensen jag aldrig glömmer

Jag har tidigare informerats av vården om att mina läkemedel INTE är vanebildande. Dock ska flera av dem trappas ut i bestämmelse av läkare, när man ska avsluta behandling.  Inte avsluta tvärt som min kropp upplevde att jag gjorde när kroppen inte fick dem, för jag kan inte säga annat än att jag har haft abstinens i helgen. Detta fick jag också bekräftat för en kort stund sen när både personal och min ansvariga sjuksköterska var här.
Jag har mått illa, kallsvettats, vart yr och svimfärdig. Karuseller i huvudet! Jag har försökt städa och röja upp i kaoset här hemma och det har inte gått. Likaså med att äta, allt har smakat skit, det har smakat samma sak ALLT, även dricka! Jag fattar hur jag var innan jag fick ADHD-medicinen, hur dåligt jag fungerade då, men det kommer jag inte ihåg. Jag vet bara att det var en skillnad på natt och dag när jag fick medicinen.

Igår blev det en lång promenad på 1,5h och drygt 4,5km med en vikarierande f.d. personal. Det rensade upp lite i skallen. Tacksam att G jobbade och jag fick egen tid med henne när jag mådde som värst, hon som känt mig redan innan jag kom till Klockan!

Skillnaden

Idag hämtade jag medicinen och fick den vid 10-tiden. Det är skillnad i huvudet på kort tid! Karusellerna i huvudet stannade, det tog en stund innan ångestattackerna la sig och jag somnade vid 11-tiden och sov till drygt 13. Ätit lite nu och vet ni det smakade gott, pasta, qournfärs med lite tacokrydda, tomater, parmesanost och oregano (rester från helgen) och det smakade fantastiskt. Nåja lite mer salt o lite mer peppar kanske, men det var inte något fel på matlagningen i helgen.

Är fortfarande otroligt trött och mår sisådär, tar nog några dagar att hämta sig, men jobbet kallar imorgon. No more days at home for a while!!
Helgens upplevelse gjorde mig ordentligt rädd Jag trodde i ärlighetens namn att om jag somnade skulle Walther inte få liv i mig, han skulle bli utan sin mamma. Hemska tanke!

Jag kommer aldrig mer att glömma min apodos!

Tack för att du orkat läsa detta gnälliga inlägg!

kram