Veckan snart slut och planeringen för renoveringen är i fullgång.

Idag är det Fredag och äntligen dags för helg igen. Ser fram emot lite ledigt nu i ett pardagar. Dagarna har gått i ett den här veckan så kul när det händer en massa nytt. Jag har hittat dom perfekta köksluckor ett par från Ikea i färgen blågrå. Dom är beställda och kommer om ett parveckor. Även en ny köksbänk är beställd också den från ikea.

Håller på att försöka hitta något praktiskt till hallen. Där kommer jag behöva ha mycket plats för förvaring. Så vill verkligen tänka igenom det ordentligt innan jag bestämmer mig. Tror att jag vill platsbygga en garderob med hyllplan. Men samtidigt är jag rädd att den blir för stor och tar upp hela hallen.Nattduksbord, Spegel, Korridor, Kläder, Garderoben

Den här helgen ska jag ut till stugan med familjen också. Älskar när jag är där och får andas den friska luften och njuta av lugnet. Dessutom ska brosan med så då blir det garanterat lite fiske. Sen är det alltid härligt att få spendera tid med dom som är viktigast i mitt liv familjen.

Jag kommer nog att spendera större delar av sommaren ute på vårat landställe. Iallafall efter att allt är klart med renoveringen här hemma. Sen får vi se om det blir några fler äventyr men det är svårt med tanke på rådande situation. Ibland kan det vara skönt att slippa stressen och bara ta det lugnt och inte ha några planer alls. Då kan man ta allt som det kommer.

Nu ska jag ta kväll och sätta mig framför tv:n ett tag och kolla på en serie som heter Snö änglar. Det är väldigt hemsk men ger ett bra budskap tycker jag.

Ha en trevlig helg !

 

 

Äntligen har det blivit dags för renovering.

Färg, Palett, Vägg Målning, Översyn, Renovering

Det är måndag igen. Det känns verkligen som att det är bara Måndagar och fredagar. Dessutom går veckorna så fort så att man inte hinner med. Ibland måste jag stanna upp och tänka vad är det egentligen för dag i dag.

Det har nu blivit dags att renovera min lägenhet. Det ska verkligen bli så kul att få göra om lite grann. Jag har tänkt att jag ska byta köksluckor i köket. Samt slå ut en vägg för att få en mer öppen planlösning. Alla väggar ska målas om dessutom så behövs några gamla tapeter tas bort.

Det ska bli så kul är super exalterad över att få sätta igång. Imorgon ska jag börja riva tapeten i gäst rummet. Sedan ska jag kolla runt och välja nya luckor till köket. Tror att jag skulle vilja ha mörkgråa luckor. Tänker att smutsen inte syns så lätt som på dom vita. Väggarna kommer jag nog att välja något ljust för att få in mycket ljus.

Har spenderat oändligt med timmar på Pintrest för att hitta inspiration om vad man kan hitta på. Men det här kommer att vara ett projekt som kommer att ta tid. Samtidigt tänker jag att det inte gör så mycket. Det får ta den tiden det tar helt enkelt.

Kommer även att passa på att rensa ut det jag längre inte har användning för. Det är alltid skönt att få såna saker gjorda. Jag kommer hålla er uppdaterade om hur det går.

Ha en trevlig kväll.

Härlig dag i solen och utflykt.

Sportfiskare, Fisk, Nordsjön, Vatten, Fiskaren, Havet

Skogspromenad och grillning.

Vilket härligt väder det varit dessa dagar. Solens strålar värmer verkligen just nu. Hörde att det snart ska bli lite kallare igen så idag passade vi på att vara ute hela dagen. Familjen träffades och tog en lång promenad i skogen för att sen avsluta det hela med lite korv grillning. Dessutom är det så skönt att man kan vara ute i naturen och andas lite frisk luft.

Vi var verkligen ute hela dagen och bara njöt brosan passade även på att ta med sig fiskespöt för att fiska lite i en liten insjö som finns intill grillplatsen vi va på. Men någon fisk blev det inte denna gång men han var lika glad för det.

Vi brukar åka ut och fiska mycket på sommaren. Det finns många bra ställen man kan fiska på både från land men också från båten. Jag tycker att det är så fridfullt att fiska och kunna släppa på stressen. Jag metar helst då tycker jag att det är som roligast när man ser flötet guppa upp och ner innan det plötsligt hugger till.

Hoppas att vi får fler dagar som denna framöver. När vi bara tillåter oss själva att slappna av och njuta i nuet utan att behöva tänka så mycket.

 

Dags att ta fram påskpyntet och jaga fjädrar i rätt färg.

Tulpaner, Gul, Våren, Grön, Blommig, Blomma, Natur

Snart är det äntligen dags för påsk igen. Jag älskar påsken den är härlig på många sätt och vis. Det är nu man får passa på att vara kreativ och ta fram alla roliga saker. Dessutom tycker jag om mycket färg. Imorgon ska jag skaffa ris och klä dom i fjädrar och i år ska det få vara lite blandade färger, Skulle vara kul om man kunde hitta några som är mer åt det pastelliga hållet och kanske med lite glitter i. Det blir nog svårt då det oftast brukar vara i traditionella färgerna. Men om det inte finns så tänker jag nog ta gula för färgen gul gör mig så glad.

På lördag ska vi ha påskmiddag med familjen. Så klart så skall alla få ett varsitt påskägg fyllt med godsaker.  Vad brukar ni fylla era påskägg med? Så klart ska det vara godis i, det är tradition här hemma. Det är också kul om man kan fylla det med något annat en bara godis.

Om jag fick önska mig ett påskägg så skulle jag nog villa ha ett med skönhets produkter för mina har nästan tagit slut. Vem vet kanske kommer påskharen med ett. Den här påskhelgen tänker jag iallafall njuta med mina nära och kära. Dessutom kommer det bli första året vi kommer att fira helt utomhus det kommer bli skönt. Vi får bara hoppas att vädergudarna är med oss och att ingen dansar regn dansen tills på lördag.

Önskar er en riktigt fin påsk .

 

Måndag och full med energi.

Äntligen är det måndag. Så skönt när man kan starta en ny vecka igen. Den här veckan är det fullt i kalendern och det händer massor med spännande saker. Bland annat så ska jag passa på att fixa håret och gå och få mina naglar fixade.

Det är en sån härlig känsla när man får fixa naglarna. Man känner sig dessutom ren på något sätt. Jag ska göra dom lite kortare den här gången och med någon härlig vår färg. Brukar oftast ha lite mörkare naglar men hade tänkt satsa på något ljust kanske en pastell färg.

som något i den här stilen kanske vad tycker ni ?

Naglar, Manikyr, Lack, Händer, Handen, Målning

Håret ska också få sig ett lyft men där tänker jag nog satsa på en mörkare botten då jag har ljusa toppar redan. håret blir så slitet när man bleker det så vill helst låta det vila ett tag. Men vi får se vad min frisör säger ska nog passa på att klippa det en bit också.

Resten av veckan ska jag planera inför påsken. Jag älskar påsken den är min favorit högtid. Då får man vara kreativ och passa på att göra mycket pyssel och måla. Den här påsken kommer vi satsa på att göra något kul utomhus nu när situationen är som den är. Vad gör ni till påsk ? Brukar ni fira den ?

Kram.

Hitta den inre styrkan och våga öppna upp sig om saker.

Meditera, Meditation, Fredlig, Silhuetter, Solnedgång

Livet är inte alltid så svart eller vitt. Ibland måste man välja att se livet med färger. Meditation är något som har hjälp mig otroligt mycket att både finna ett lugnt men även gett mig nytt perspektiv. I början tyckte jag att det var så svårt och det tog lång tid innan jag lärde mig att slappna av och hitta lugnet.

Men jag gav inte upp utan försökte varje dag. Tills helt plötsligt en dag var det som att jag befann mig någon helt annanstans. Samt så var det en känsla jag riktigt kunde ta på.  Det kändes som att alla mina spänningar i kroppen släppte och jag ville bara gråta.

Det här är en rutin som jag gör varje dag i stort sätt och allt jag behöver är femton minuter om dagen. Jag tror verkligen på att om man tar hand om sitt inre så syns det utåt. Dessutom så är det skönt att bara få ha en stund med sig själv. För att till exempel rannsaka sig själv.

Det har samtidigt gjort mig starkare och mer tålig mot livets motgångar. Vi alla stöter på motgångar i livet ibland men då är det viktigt att behålla det inre lugnet och lägga fokusen på att hitta lösningar i stället för stressen.

Trevlig kväll.

 

Jag försökte överleva

  • Jag kommer ihåg en kväll,min tjejkompis hade frågat honom ifall jag kunde va hos honom när hon skulle iväg på något annat och han sa ja, vi skulle dricka öl och kolla på fotboll på tv, hans favorit lag skulle spela.Jag var inte ett dugg insatt eller intresserad av fotboll men tänkte att det var i alla fall bättre än att vara med henne. Så jag satt i den otroligt sköna soffan, kollade på fotboll och drack öl, drömde mig bort att varje dag skulle vara såhär i fortsättningen innan ja skratta för mig själv o tänkte ”vilken idiot du är…det blir aldrig bättre, du kommer dö i den där lägenheten”
    När matchen va slut va vi fulla båda två, och jag trodde att vi bara skulle vänta på att hon skulle komma tillbaka så vi kunde åka därifrån, men denna människa som jag tyckte var så bra, hade andra planer.

På nåt sätt hamnade vi inne i sovrummet, jag vet inte om han drog in mig dit eller om jag gick frivilligt, men i säng kom vi i alla fall. Jag minns att jag frågade va han gjorde, och varför vi skulle lägga oss i sängen, men han hyssja mig bara. Han var som alla andra, han ville ligga med mig och inget annat. Han njöt för fullt och jag stängde av, drömde mig bort till ett annat liv och grät.. Men han märkte ingenting…

När han va klar klädde han på sig och sa ”tack för ikväll, de va kul” Och jag visste inte va jag skulle göra. För första gången va ja helt själv, världens chans att sticka, gå till polisen, gå hem, göra vad som helst. Men jag vågade inte. Jag var helt säker på att de va ett test för att se om jag skulle stanna,att hon hade övertalat honom att göra allt de där och sen stå och vänta nere vid gatan för att se om jag skulle komma ner, så jag låg kvar där i sängen, och undrade om det fanns nån enstaka människa där ute som undrade vart jag var.

Livet för mig fortsatte som vanligt. Jag försökte överleva på bästa sätt
Följa med på allt dom ville, de va enklare så. Jag anpassade mig till min nya vardag och hoppades, hoppades på att få komma hem igen. Eller att dom dödade mig och fick det avklarat. Jag blev iskall,stängde av alla känslor. Jag har ett svagt minne att jag bad om att bli dödad, att jag sa till dom att slå bara ihjäl mig, eller skjut mig. Få de överstökat och ta nån annan. Jag orkar inget mer.

Än idag har jag väldigt enkelt för att stänga av alla mina känslor mot människor, jag kan på en sekund gå från att tycka väldigt mycket om en människa, till att bli helt likgiltig till hur det är med dom,vad dom gör, om dom lever eller inte. Jag får människor att försvinna när det blir för jobbigt. Om det är en bra egenskap eller inte låter jag vara osagt, men det har räddat mig många gånger från mer smärta och sorg, och så länge det funkar för mig så kommer jag hantera mina problem så, tills jag sakta men säkert kan nysta i saker i min egen takt.

Jag vågade inte berätta

Långt bort hör jag en bil, som kommer närmare och närmare och jag ser lamporna. Jag tänker att jag ska försöka stanna bilen och be om hjälp, men när jag är påväg att ställa mig upp kommer tanken ” tänk om det är han som kommer tillbaka? Eller om han berättat för någon vart jag är som ska göra samma sak?”
Så jag ligger kvar i leran, knäpptyst och väntar på att bilen ska åka förbi, men den stannar. Snett framför där jag är stannar bilen som jag nu ser är en taxi, och föraren kliver ut. Jag är nu övertygad om att det kommer hända igen, och tänker stilla för mig själv, ” låt det vara över fort”
Men föraren ser mig inte, han stannade bara för att kissa vid vägkanten och åker sedan vidare. Lättnaden som sköljer över mig ger mig energi, jag måste ta mig härifrån innan det händer igen, eller nånting värre. Jag börjar gå mot uppsalas siluett och funderar över vart jag ska ta vägen. Jag vet ju att dom flesta som varit på festen är på samma efterfest, och han kommer förmodligen också vara där. Hem vågar jag inte gå, mina föräldrar hade definitivt vaknat om jag gått in och jag ville inte börja förklara varför jag var lerig och hade sår över benen.

 

 

Så jag gick till en av mina systrar, jag hoppades att hon var vaken, henne kunde jag kanske lura att vi bara busat och att de gått överstyr och att jag hamnat i leran av misstag.

Det kändes som att jag gick i evigheter, jag visste att från centrum är de ytterligare 4 km till min syster, och jag hade ingen aning om hur jag skulle orka hela vägen dit. Jag tog upp telefonen för att kolla om det fanns någon jag kunde ringa om skjuts, men insåg innan jag ens tryckt på någon knapp att jag inte har någon att ringa förutom mina föräldrar, så jag la ner telefonen igen och fortsatte gå. När jag väl kom fram var det redan morgon, tidningskillen gick sin runda och stirrade konstigt på mig när han gick förbi mig på andra sidan vägen.
Jag såg att det lyste hos min syster så jag knackade försiktigt på, och till min lättnad släppte hon in mig. Men hon frågade ingenting om mitt utseende, hon hade precis varit påväg att somna så hon gick och la sig igen medan jag skyndade till badrummet. Jag var täckt i lera insåg jag när jag såg mig i spegeln, jag förstod nu varför tidningskillen kollat så konstigt och skrattade för mig själv och sa tyst ” hur fan hamnade du här? Hur ska du lösa de här?” tårarna kom okontrollerat när jag gick in i duschen, och när ja va klar åkte kläderna in i tvättmaskingen och sen försökte jag sova bort hela mardrömmen och ville fortfarande inte att det skulle vara sant.

Jag mådde så fruktansvärt dåligt men jag var samtidigt förbannad, jag ville slå ihjäl han, berätta för alla vad han hade gjort mot mig, men jag va stum. Jag fick inte fram ett ord om den kvällen på väldigt länge. Såfort festen kom på tal bland alla vänner gick jag därifrån för att slippa prata om de , ja tackade nej till alla fester i panik, tänk om han kommer dit. Folk började fråga om det hänt nåt eftersom jag inte ville umgås längre, jag som alltid tackade ja till allt.

Tillslut mådde ja så dåligt att ja va tvungen att prata me nån, men jag skämdes för mycket för att säga nåt till mamma, jag hade ju trots allt ljugit kvällen innan om vart jag skulle, och jag skämdes för att i kristendomen sparar man sig tills man gift sig, och jag hade som 14åring blivit våldtagen ute på en åker, så jag bestämde mig för att berätta för en tjejkompis. Hon visste vem killen va så jag tänkte att hon kanske skulle förstå o stötta mig. Men ja hade så fel. Hon blev förbannad o skrek att hur kan du anklaga han för nåt sånt. Han skulle aldrig skada en kvinna,speciellt inte dig. Han ser sig som en i sin familj.

Sen pratade hon aldrig mer med mig,än idag har ja inte pratat med henne sen den dagen.
Men hennes ord fick mig att skämmas ännu mer.
Tänk om ja va så full att ja ville ha sex med han då men glömt bort? Sa jag Ja till honom? Bjöd jag ut mig? Tankarna gick i 160km i timmen o tillslut kom jag fram till att de va mitt fel. Jag hade druckit för mycket, och hade säkert nån gång under kvällen anspelat på att ja ville ligga. Jag fick skylla mig själv. Jag skulle inte prata om det mer någon annan igen, det var det säkraste.

Jag skulle sluta tycka synd om mig själv o fortsätta livet som vanligt, fortsätta festa med mina vänner, låtsas som ingenting,om jag träffade honom skulle jag vara som jag alltid varit mot honom, De va min plan. Men de blir inte alltid som man tänkt sig. Ångesten höll på att äta upp mig varje morgon när ja vakna, jag blev mer o mer irriterad på alla runt mig o snäste av folk till höger o vänster.Jag ville skrika ut att jag mådde dåligt och behövde hjälp, snälla någon, prata med mig. Ta reda på vad som är fel.Men jag sa ingenting.

De enda som fick mig att må lite bättre va alkoholen. När ja blev full slutade ja tänka på allt de jobbiga, och min ångest försvann, på fyllan kunde jag vara glada konstiga victoria som bara ville ha kul och vara med sina vänner så jag fortsatte dricka, jag ville aldrig sluta, för ja visste att ångesten skulle komma tillbaka, så varje chans jag fick till att dricka tog jag. Jag fick pengar av mamma o pappa till ”bio” eller ”fika” men hade alltid nån som kunde köpa ut, och gömde alkoholen på ett ställe i skogen så jag alltid skulle ha tillgång till den. Flera gånger kom jag till skolan bakis och mådde skit

Uppväxt i en religon jag avskydde

Jag föddes den 30e november 1991, på akademiska sjukhuset i uppsala. Mina föräldrar ville ha en stor familj redan från start o de fick dom verkligen.vi är 5 tjejer och 2 pojkar o ja är yngst i skaran.

Tyvärr är det mycket av min barndom som jag inte kommer ihåg så jag kan inte berätta så mycket om den, men de finns en sak speciellt som ja minns väldigt bra, och de är kärleken som fanns i vårat hem.mina föräldrar hade alltid tid för oss alla även om vi var många, och på något sätt hittade dom alltid tid att vara medmänniskor till de som behövde någonstans att bo.

Mina föräldrar flyttade till Sverige ifrån Finland och gick med i en församling här.
Och om de fanns nån där som behövde någonstans att bo ett tag så var dom alltid välkomna hem till oss, så vårat hem var alltid fullt med människor från världens alla hörn o alla möjliga olika språk pratades hemma hos oss.

Om jag ska flytta över ämnet lite mer till mig, som de här faktist handlar om så kände jag ganska tidigt i livet att jag var malplacerad. Jag kände aldrig riktigt att ja hörde hemma i min egen familj hur konstigt de än låter, men ja ska försöka förklara.

Jag är uppväxt i en kristen familj, gick i en kristen skola och alla runt mej hade en sån stark tro på Gud och levde för honom. Men ja hade aldrig de, men de var nånting ja inte riktigt vågade visa. Jag kände hela tiden att människor förväntade sig att jag också skulle vara kristen så jag var tvungen att låtsas som att jag var nånting ja inte va.

Jag kände mej aldrig hemma i den kristna skola som jag gick i o ville bara bort därifrån varje dag jag gick dit. Det är svårt att förklara en känsla, men om jag ska jämföra den med nånting så känslan av att vara oönskad, och avskydd. Även om dom flesta i skolan va snälla o bra människor, så kände jag inte att dom gillade mig eller ville ha mig i deras klass, i deras skola

Vi hoppar några år fram till när jag började i 6an, där är minnena starkare
Då delades klasserna upp och jag fick massa nya klasskamrater. Och en tjej stod ut för mej på ett väldigt bra sätt,  Hon klädde sig inte som dom andra tjejerna på skolan, lyssnade inte på samma musik och va helt enkelt annorlunda. Hon va så som ja inte vågade vara men i hemlighet drömde om
Vi blev vänner o ja vågade mer o mer visa mer av mitt rätta ja. Tills hon bytte skola. Då gick ja tillbaka till den blyga som kände att hon inte passa in. Och varför gjorde ja det, varför fortsatte jag inte i samma mönster som ja gjort med henne? De finns en enkel förklaring. När hon och jag var tillsammans var vi oslagbara, vi struntade i allt och alla, struntade i vad folk kallade oss eller skvallrade om. När vi var tillsammans kunde jag hantera alla glåpord för då fanns det i alla fall en person som var som mig, jag slapp vara ensam. Men att stå ensam, emot en hel skola. Det blev för mycket, jag orkade inte lyssna på glåporden och ryktena så jag ändrade mig, jag föll in i ledet för det man skulle vara för att inte sticka ut, och hatade varje sekund

Nånstans mellan 6an o 7an bestämde ja mig för att ja skulle göra allt i min makt för att få byta skola, jag ville gå i en ”normal” skola och inte i en kristen.
Jag förvandlades till en hemsk elev, jag var elak mot mina lärare, tog sönder allt jag kunde i skolan, struntade i lektioner, o allt däremellan bara för att bli avstängd, o få uppmärksamhet från mina föräldrar, för att dom skulle se att ja inte trivdes i skolan. Jag blev mobbad ganska mycket och de hjälpte inte direkt till för att jag skulle vilja vara kvar. Men vad jag än gjorde så fick ja inget annat straff än kvarsittning och en utskällning från mina föräldrar. Mötena med rektor och lärare om mobbingen som jag trodde skulle få alla vuxna att öppna ögonen, förvandlades till att dom förklarade att mina mobbare, säkert bara var hemligt kära i mig men inte vågade säga nåt (eller hur) så dom fick aldrig några reprimander heller.

Jag kommer ihåg en specifik händelse i skolan, osäker på vilken årskurs men det var i alla fall vinter, och våran skolmatsal låg på andra sidan vägen så man visste alltid att risken för att en snöboll kom var otroligt stor, men jag gick i godan ro från matsalen tillbaka mot klassrummen, när jag blir attackerad av 2 av mina mobbare, dom slänger isbollar i huvudet, får tag i mig och trycker in så mycket snö i min mun och hals att jag tillslut inte kunde andas. En av mina tjejkompisar fick tag i mig och hjälpte mig in och in i ett badrum där vi försökte ta bort all snö, men andningen var för påverkad så jag kollapsade på golvet. Sjuksköterskan kom springande och någon ringde min pappa som jobbade en två minuter bort. Det blev en akuttur till akuten för att kolla om det blivit någon skada i halsen på grund av snön, som kanske inte var den fräschaste. Trots detta, trots att min pappa och mamma ringde till skolan och krävde att pojkarna som gjort detta skulle få någon form av bestraffning, hände ingenting. Ord mot ord. 2 av dom och jag och min kompis.. Den dagen bestämde jag mig helt och fullt att jag hatade den skolan, och att jag aldrig någonsin skulle sätta min fot där igen när jag väl kom därifrån

Boken om livet

Hallå alla

 

jag har tagit en välbehövlig paus från bloggandet, har haft så otroligt mycket att göra, och det har varit mycket bakom kulisserna som tagit tid och energi från mig så bloggande har varit absolut sist på min lista

men nu är jag tillbaka, och jag har under min paus bestämt mig för att dela med mig av min ”bok” som jag skrivit om mitt liv

 

den är långt ifrån färdig men den är påväg, den är lite hattig och lite förvirrande, precis som jag själv är ibland 😂

men jag hoppas ni ska gilla de, lämna gärna kommentarer framöver när ni läst 🙂

 

kram Vickan

Till startsidan