Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Välkommen härliga vår!

Härliga vår
Photo by Meriç Dağlı on Unsplash

Ja den härliga våren är äntligen här. Ljuset, grönskan, fågelkvitter och allt liv som väcks. Guds skapelse, vilken fantastisk skapelse, trist bara att vi människor förstör denna vackra skapelse på olika sätt. Kanske inte är lika kul för pollenallergiker. Tråkigt att inte kunna njuta av våren till fullo. Jag reagerar ibland på pollen, och har haft lite känningar, men inte nåt större ännu.

Jag gillar ju våren och denna ljusa tiden, men påverkas ofta av min psykiska ohälsa på våren. Det är inget undantag i år som jag tidigare berättat om. Jag tillåter mig att må dåligt, men att inte stanna där, utan hitta en väg ifrån det, inte alltid enkelt, men jag vet att jag kan vända det.

I skrivandets stund har jag varit hemma hela dagen, fixade inte att jobba idag av olika skäl, har pratat med Å i telefonen och det kändes bra, ska prata mer på fredag. Och på måndag ska jag till vuxenpsykiatriska öppenvårdsmottagningen och träffa J igen, ska bli riktigt skönt. Tacksam att jag har den kontakten, att jag inte behöver kämpa mig gul och blå för att få hjälp.

Premiär för min YouTube-kanal

Nu är det långt ifrån allt som är jobbigt. Jag har min kreativitet att falla tillbaka mot när jag inte mår bra. Måla, rita, skapa olika saker med händerna, kamera, gitarren. Vilket är så bra. Igår släpptes min allra första YouTube-video på MIN kanal – så in och kika på det och prenumerera och sprid min kanal. Jag arbetar fortfarande med att uppdatera information m.m. så det ska bli en så attraktiv kanal som möjligt.

Lägger upp första videon här:

Väntar på remiss…

Det tar en del tid att redigera och jag har haft svårt att hitta ett redigeringsprogram som jag trivs med, men det är roligt. Jag behöver ju ett enkelt program med lagom funktioner och enkla gränssnitt. Mycket för att jag just nu har bekymmer med min syn, så ibland är både läsa och skriva ett gissel.

Jag saknar samsyn, alltså ögonen samarbetar inte med varann. Min optiker  skickade remiss till en specialist för att utreda det vidare. Tyvärr kan jag få vänta ett tag. Dock omfattas jag av vårdgarantin så jag ska få hjälp inom 90dagar. Jag kan då behöva åka till något annat sjukhus än Skas (Skaraborgs sjukhus Skövde/Falköping/Lidköping), vilket jag är tacksam för. Ska sätta mig och skriva till ögonmottagningen och se om de fått min remiss för jag har inte fått någon remissbekräftelse ännu. Det har ju bara gått en vecka sedan besöket hos optikern. Detta är ju också en stress och oro som gnager i mig.

Jag har en del idéer kring mina sociala medier och kanaler, men jag måste bromsa mig själv för att inte ta död på all inspiration som man lätt gör när man blir för ivrig och kör på.

Alltså trots allt som är just nu så tycker jag ändå att livet är bra! Tack Gud för att du gett oss en den härliga våren. Den som ger ljus och liv. Eller vad säger ni gott folk? Hur har ni det?

Glöm inte att kika in på min youtubekanal, och njut av dennna härliga vår.

Up’s & Down’s v. 13

Varje måndag, kör jag en utmaning där jag summerar föregående veckans positiva och negativa saker d.v.s. Up’s& Down’s. Du får gärna vara med också, länka bara ditt inlägg i veckans inlägg. Du ska helst också länka tillbaka till mig någonstans i ditt inlägg.

Återigen har det gått lite lång tid mellan uppdateringarna… Senaste inlägget var för Up’& Down’s för två veckor sen. Det har som jag tidigare skrivit varit en jobbig period. Men det börjar ljusna.

  • Våren är påväg, solen har satt grönska i träd och buskar, fåglarna kvittrar.
  • Jag har klarat en månad utan socker 👍👍👍👍
  • I fredags kammade jag hem en top4 placering i BIGO LiveHouse (En sångtävling med 3 deltävlingar med 20 tävlande i varje omgång, och 20st i finalen).
  • Det var skönt att träffa min psykiatrisjuksköterska idag, en plan är gjord för att jag ska ta mig uppåt igen.
  • Jag har hittat massa härliga recept på sockerfria bakverk och desserter.
  • Har fått tummen upp att åka på shopping runda med G för att köpa nya påslakan och ev. Nytt vardagsporslin, bestick och glas, men det blir fram i maj av olika skäl.
  • Jag har lärt mig lyssna på min kropp mer och stoppa mig själv, även om jag gått över min gräns en aning.
  • Vissa tar sig friheten att kritisera och ifrågasätta mina beslut, och tycker att vissa saker jag gör är urlöjligt.
  • Jag har ständigt en inre rädsla och stress att jag ska gå så djupt ner i min svacka att mina mörka tankar kommer igen, att jag tappar kontrollen över mitt mående, vilket gör att jag hamnar i ett ekorrhjul.
  • Min diskmaskin är ännu inte ordnad. Igår packade lampan i ugnen också. Det går så bra i livet just nu… *Not*

Slänger in bild på den glädjande nyheten med min Top4-placering i LiveHouse.

Ska jag dö nu?

Nej, jag ska inte dö nu! Men tankarna och frågan om jag ska dö nu har dock gnagt i mig ett tag av olika skäl. Jag är tacksam för människor omkring mig som ställer upp, finns där och lyssnar.

Jag har en tuff period på alla plan just nu. Idag valde jag att stanna hemma på grund av min ångest som ökat det senaste, av förklarliga skäl.

Som ni vet har jag tampats med urinvägsinfektion och dubbla kurer antibiotika. Jag har blivit bättre men inte helt bra, vissa bekymmer har kvarstått. Innan jag gick dit kollade jag mitt postfack, där låg ett brev från Västra Götalandsregionen. Jag tänkte låta det ligga tills jag kom hem, men av någon anledning öppnade jag det direkt…. vet inte varför, men det var nog bra att jag gjorde det.

Provsvaret från den cellprovsundersökningen som jag gjorde i november 2021 hade kommit. “Provsvar gynekologisk cellprovtagning. Cellprovet visade lätta cellförändringar.”

För mig betyder (eller rättare sagt betydde) cellförändringar att det är cancer. Vilket inte är sant. Det vet jag nu. Nu stod det i brevet också att det troligen är det så kallade HPV (Humant Papillom Virus) som är orsaken och alltså inget farligt. Jag ska dock kallas inom 3 månader till gynekologiska mottagningen på SKAS (Skaraborgs Sjukhus) i Skövde eller Lidköping.

Jag gick med tunga steg till vårdcentralen med brevet i väskan, och det ända som fanns i huvudet var “cellförändringar”.

Världens goaste läkare

Väl på vårdcentralen fick jag träffa världens goaste läkare. Hon frågade om varför jag sökt vårdcentralen (som dom alltid gör), antecknade det som sas. Jag tog upp brevet och visade henne, samtidigt så rann tårarna på kinderna. Hon läste, förklarade vad som stod i brevet. Det är troligen ingen fara, men min reaktion över brevet är helt normal, det är okej att känna så. Oavsett om det är något allvarligt eller inte. Hon gjorde en gynekologisk undersökning, klämde och kände på magen och i bak på ryggen.

Prover togs som var normala. Några prover dröjde lite och har ännu inte kommit. Antibiotika skrevs ut då jag troligen fortfarande påverkades av urinvägsinfektionen jag behandlats för någon vecka innan. Hon uteslöt inte att det var något gynekologiskt och oavsett om jag fått det där brevet eller inte så ville hon att jag skulle undersökas närmare på sjukhus. Hon försökte nå dom på gynekologiska mottagningen men utan svar. Eftersom jag var feberfri just då kom vi överens om att jag hämtar ut min antibiotika och går hem. Dr säger också  att hon ringer mig någon gång på tisdagen.

Det gjorde hon. Jag hade lite feber då men mådde något bättre, men återigen ringde hon till gyn för att rådfråga. Jag var välkommen in om jag ville, men de hade fullt på mottagningen så jag hänvisades till akuten. Vilket både dr och jag kom överens om inte var en lämplig lösning där och då MEN skulle febern stiga över 38, 5 eller jag får icke hanterbara smärtor så måste jag åka in! Hon har skickat remiss till gyn för att jag ska komma dit snabbare än 3månader. Vi hörs på torsdagen igen och jag mår bättre och jobbade på onsdagen vilket var bra.  Kallelse till gyn hade kommit också.

Undersökningen – en känslomässig plåga

Igår var det dags för besöket på gyn, 2 veckor efter deras första brev. Jag fick vänta lite längre än beräknat innan jag fick komma in till läkaren. Hon frågade de klassiska frågorna om varför jag sökt vård och hur jag mår nu m.m.

En enkel gynundersökning och provtagning görs, och även ett ultraljud. Där och då kom rädslan, jag fick en ångestattack där jag låg med fiffi mot läkaren och hon säger att hon ser en 3cm stor cysta på höger äggstock. Troligen ofarlig men den finns där. Troligen en inflammation. Läkaren låter mig sitta upp en stund medan hon hämtar en mer erfaren kollega s om också gör ultraljud och undersöker. Hon utesluter inte inflammation men hmmar och håller med föregående läkare och nämner att det var det de pratade om innan. Vad? Vad pratade dom om. Paniken steg ännu mer. Hon tackar för sig säger att ny tid för uppföljning om 6 veckor om inte proverna som ska tas visar annat.

Besked – både bra och mindre bra

Den första läkaren ger mig papper att torka mina tårar med och ber mig att kliva upp och klä på mig och sätta mig bredvid skrivbordet så ska hon förklara. Det kan vara en inflammation, men då jag inte har någon feber vill de inte sätta in antibitotika om det inte är rätt diagnos. Den andra doktorn trodde mer på att jag har en ägglossning just nu, det är ett stort ägg som satt sig  dumt och skapat en blödning.

Hur som helst ska jag tillbaka om 6veckor om jag inte blir dålig eller att mina prover är avvikande.
Hon ursäktar sig också lite halvt skrattande när hon säger: “Vi ska göra test för klamydia och gonorré samt graviditetstest också. Vi såg ingen graviditet och du är inte sexuellt aktiv, men vi måste göra dessa tester, det är rutin!” Jag skrattar också åt eländet, det är ju lite komiskt trots allt. Läkaren beordrar att jag ska lämna nytt urinprov och det är något avvikande på urinstickan så ska det göras en ny odling. Det blev så också.

ska jag do

Läkaren visade tydligt och förklarade vad de sett och ritade upp detta.

Slutkörd, ångest och behovsmediciner

Efter besöket var jag så slut, kände mig helt tömd. På bussen från sjukhuset bestämde jag mig för att kliva av vid Elins Esplanad och käka lunch och handla på IcaMaxi. Inte en superbra plan, blev jobbigt att gå i en butik man inte hittar i, men ja jag fick med det mesta jag behövde.

Inatt har jag haft ångest till och ifrån, sovit dåligt och ont i magen, troligen är det min IBS. IBS-skov är inget konstigt just nu efter både antibiotika och all oro i kroppen. Jag känner dock att det är ett bakslag när man måste ta de där behovsmedicinerna som bara stått i skåpet i flera månader. Jag har inte behövt dom på länge, men nu:/

Trots alla oklarheter igår så är jag övertygad om att det inte är något farligt, men rädslan finns där.
Jag är tacksam till sjukvården. De är enormt belastade på grund av pandemin, men de gör sitt allra bästa för att ge sina patienter så bra vård som möjligt. Det blir kanske inte alltid 100% bra möten, men i de flesta fallen blir det ändå bra.

Hur har ni haft det? Har ni varit med om liknande situationer? Har ni också frågat er själva “Ska jag dö nu?” Hur gick det? Kommentera gärna?

Up’s & Down’s v. 3

Varje måndag, kör jag en utmaning där jag summerar föregående veckans positiva och negativa saker d.v.s. Up’s& Down’s. Du får gärna vara med också, länka bara ditt inlägg i veckans inlägg. Du ska helst också länka tillbaka till mig någonstans i ditt inlägg.

Förra veckans inlägg kan ni läsa här.

  • Lyckades till slut klippa, redigera och publicera en video på vår YouTube-kanal… Pust!
  • Min 20 veckor långa utbildning är avslutad! Så mycket nytt jag lärt mig, både i skriftlig och visuell kommunikation.
  • Tacksam för all pepp och all hjälp jag får från alla omkring mig.
  • Walther ringde i fredagdoch berättade att han äntligen fått köra Valtra (hans favorittraktor) i onsdags. Som han väntat på detta! Han hade dessutom fått köra snö med den.
  • Jag fick en snabb tid på vårdcentralen för gynekologisk undersökning. Dessutom en kvinnlig läkare. Känns bra, känns bra att slippa åka till sjukhuset också utan de kan göra det på vårdcentralen.
  • Haft tid att fundera, få fram idéer, planera och förbereda lite inför kommande blogginlägg och YouTube. Jag har nästan för mycket idéer;)

  • Jag har fortsatt feber till och ifrån, inte vart febrfri sen i tisdags. Idag gick den upp till 38,2°c, det högsta på hela veckan! Inte högt kanske men jag blir ordentligt påverkad när tempen är över 38°c.
  • Oron och ångesten att det är något allvarligt fel ökar hela tiden.
  • Oron är så stor att jag helst skulle vilja ha personal med på mitt läkarbesök idag. Har dock inte frågat om det ännu så blir nog svårt att lösa. Ska kolla möjligheten ändå
  • Jag orkar inte må dåligt, jag känner mig uppgiven.
  • Har inte kunnat träffa Walther på över två veckor på grund av mitt mående. Det gör också att jag känner ännu mer uppgivenhet. Saknar honom! Saknar till och med de tillfällen jag får vara lite tjatig mot honom.
  • Längtar till jobbet och efter arbetskamrater och stödassistenterna på UDV.
  • Besviken på livet!!

Hur har eran vecka varit? Kommentera nedan, eller skriv ett eget blogginlägg och länka hit.

Home, let’s stay home!

Detta inlägg – Home let’s stay home är ett gnälligt inlägg. jag har en liten tuff period just nu.

Ja, har väl inget annat val just nu. Jobbade tisdag och en stund i onsdags. Fick testresultat på fredagens Covidtest i måndags, negativt. I tisdags gjordes ett nytt test då man gör en smittspårning här på stödboendet. Det var också negativt fick jag veta igår och skulle slippa det test som man idag skulle göra för smittspårning. Men efter att ha jobbat halva förmiddagen i onsdags fick jag gå hem. Kände mig hängig och mosig. Kom hem med 38graders feber och sen dess har den gått upp o ner, med toppnotering 38,4 igår. Just nu är det lugnt, men mår inte alls ok.

Sköterskan var här och gjorde Covidtest nyss – inte najs alls, men gött när det är gjort. Vi diskuterade detta med febern och urinvägarna, och hoppades på att odlingssvar kommer idag så jag får behandling förhoppningsvis ikväll. Från början hade jag trängningar och täta toabesök – utan att det kom så mycket. Nu kommer feber till och ifrån. Trängningarna gör att blåsan känns fylld och gör ont som om man inte vart på toa på länge. Obehag med sveda när jag är på toa och ont bak på höger sida.

Jag har en oro dock att odlingen inte ger så mycket, de stickor som tagits visar inget. Jag orkar snart inte – jag brukar inte klaga som ni vet. Varför klaga när det finns dom som har det sämre?! Men nu har det faktiskt varat så länge, 2,5 vecka och det påverkar mig min vardag.

“Jag förstår inte hur de tänker!”

Ja det en fras som jag stöter på av omgivningen kring detta med restriktioner.

Jag bor på stödboende det inom LSS. Stödboende är inte samma sak som gruppboende. Jag har mitt, sköter mitt men med viss hjälp. På gruppboende är behovet av hjälp större.

Vi har ju sjuksköterska kopplad hit, hon får genom medicinskt ansvarig sköterska (MAS) kommunen förhållningssätt och restriktioner att följa inom vård och omsorg. Därför har vi mer restriktioner än allmänheten (vet inte hur jag ska uttrycka mig).

Jag har hört om läkare och experter som i media sagt att vi nog ser ett slut i pandemin. Den nya mutationen är som en vanlig förkylning bla bla bla… Covid har ökat drastiskt igen.

Home let’s stay home! Jag är i karantän även om jag endast har symtom som feber vad det gäller covid. Därav klassas jag som ev. smitta tills provsvar visar annat. Det är alltså riktlinjer som vi måste följa eftersom vi tillhör vård och omsorg.

Saknaden…

Eftersom jag som sagt är i karantän så får heller inte ha Walther här, det är så tufft och jobbigt. Att inte få ha sitt barn hos sig. Sist han var här fick han åka hem till sin pappa tidigare på grund av mitt mående. Nu får han inte ens komma hit. Det känns elakt att säga att han inte får komma hit, men det är som det är. Han vet om detta, jag har berättat tydligt för honom. Jag skrev i måndags om hur smart han är. Det stärker mig just nu.

Igår efter att ha pratat med honom kom det tårar på mina kinder, både av saknaden men också oron över att han ska vara orolig. Jag skickade ett sms till personalen på hans internat, så de vet om situationen och kan bemöta honom om han är orolig. Han liksom jag säger inte alltid om något tynger honom, men man kan läsa av honom. Vilket också internatpersonalen lärt sig. Det kändes skönt att släppa kontrollen över honom igår kväll, jag kände mig trygg. Är det nåt hör de av sig också.

På tal om kontrollbehov…

Har ni sett den nya tv-serien med Lars Lerin – Vägen ut? Återigen har han valt att ta sig an dysfunktionella personer. Denna gången är det människor som liksom han varit missbrukare och kommit tillbaka. Så intressant, första avsnittet handlade om just detta med att ha kontrollbehov och släppa det. Intressant och jag rekommenderar den. Har inte sett hela serien. Är inne på andra avsnittet, men redan nu är jag fast i serien. Lars Lerin är fenomenal och SVT har verkligen återigen lyckats med en tv-serie som skildrar på ett bra sätt.

Svävade ut lite nu, förlåt – det blev så bara.

Nu ska jag försöka sova en stund till, jag är så trött… Förlåt för ett dystert och mörkt inlägg. Detta är ju ett inlägg jag inte gärna skriver längre… Men det visar väl att jag vågar vara människa som visar mitt mående och känslor och inte bara skildrar det positiva.

  • En uppmaning till er som inte tillhör vård och omsorg, tänk efter vid minsta symtom!

Home let’s stay home!

Hur mår du idag?

4 filmtips karantäntider

Inlägget är reklam för Ginza och innehåller annonslänkar med filmtips.

Som jag tidigare skrev i veckan så är jag sjuk. Febern går upp och ner, vet inte om det är UVIn som fortfarande spökar eller om det är något annat. Gjorde nytt urinprov igår, men det var negativt. Det var ganska väntat att det skulle vara negativt eftersom jag ätit antibiotika och avslutade kuren i går. Eftersom jag haft feber sen i söndags så gjordes ett covidtest, så i väntan på svar så får jag vara i karantän tills tidigast måndag em.

Så less på detta bara. Försöker göra saker hemma när jag orkar, men blir mest vila och se på film. Det är rätt mysigt ändå. Ni som följer mig på instagram har redan sett bilden som säger allt just nu. Om inte så ser ni mitt instagramflöde till vänster i sidomenyn, följ mig gärna där!

Eftersom jag ägnat tid åt att se på film så tänkte jag att dela med mig av 4 filmtips, recension och betyg . Samtliga filmer finns att köpa till grymma priser på Ginza.

Catwalk

Per Johansson från Glada Hudik har gjort det igen! Han är fenomenal. Än en gång har han gett ett gäng personer med funktionsvariationer möjligheten att få stå i rampljuset och synas. Detta genom att låta 5 människor med olika funktionsnedsättningar få bli modeller och gå på en riktig Catwalk – i New York under Fashion week.

Gänget får sina kreationer designade för vem dom är med tyll, paljetter, fjärilar, blommor och massor av färg. Det är verkligen deras tur att få stå i rampljuset.

Har ni inte sett filmen, så gör det och se glädjen hos Emma, Ida, Alexander, Kitty och Niclas när de intar Catwalken och genomlyser budskapet om allas rätt att få vara med och synas.
Betyg:filmtipsfilmtipsfilmtipsfilmtipsfilmtips
Icons made by Freepik from www.flaticon.com

 


Unga Astrid

filmtipsVår mest folkkära barnboksförfattare med livlig fantasi. Många av böckerna var inspirerade av hennes egen barndom. Lek, hyss och bus precis som i böckerna och filmerna. Hon strängt fostrad av sina kristna föräldrar. Astrids ungdom i början av 1920-talet kantades av en skuld och skam efter en oönskad graviditet tillsammans med chefredaktören på Vimmerby tidning där hon arbetade. Hon  tvingas åka till Köpenhamn för att föda sonen Lasse och sen lämna honom kvar där hos en fosterfamilj.

I huvudrollen som Astrid ser vi Alba August ( dotter till skådespelaren Pernilla August och regissören Bille August) och det gör hon fantastiskt bra.
Betyg:filmtipsfilmtipsfilmtipsfilmtipsfilmtips
Icons made by Freepik from www.flaticon.com

 

 


Judy

Judy Garland – Flickan som spelade Dorothy i Trollkarlen från OZ och som kom att bli en riktig sångfågel.
Hon började redan i tonåren med sömntabletter för att klara den krävande karriären. Tabletterna gjorde henne beroende och kraschade hennes liv. Fyra kraschade äktenskap, 2 barn och komplicerad vårdnadstvist gjorde livet ännu tuffare.  Filmen speglar slutet av hennes liv och karriär och hennes allra sista framträdanden i London, där hon senare avled  1 969.

Renee Zellwegger spelar Judy på ett fenomenalt sätt och får verkligen fram vem Judy var.
Betyg:filmtipsfilmtipsfilmtipsfilmtips
Icons made by Freepik from www.flaticon.com

 

 

 


Jag kommer hem igen till jul

Världsartisten Simon återvänder hem från Los Angeles för julfirande med släkten och vara gästartist på brodern Anders julkonsert i kyrkan. Alla längtar efter att få se och höra Simon sjunga på julkonserten.
Avundsjuka, sår från barndomen, och en svårt sjuk mamma gör att saker inte blir som det är tänkt. Osämjan mellan de båda bröderna den stora julkonserten. Kommer den bli av?

Detta är en julfilm med mycket julkänsla, musik, kärlek och humor.

Filmen med Peter Jöback i huvudrollen som  Simon är baserad på hans egen barndom med sexuella övergrepp, orättvisor och favoriseringar. Det mesta av musiken i filmen har Peter skrivit och producerat.
Betyg:
Icons made by Freepik from www.flaticon.com

 

Jag hoppas att dessa filmtips är inspirerande. Ginza har just nu en stor filmrea med mängder med DVD och BlueRay filmer för  5 – 99kr st, så passa på.
Ginza har inte bara filmer i sin webshop. De har ett bra utbud av musik, retroprylar, merchandise-prylar, böcker, godis, elektronik och mycket mycket mer.

Köp en eller flera av dessa (eller några andra) filmer, fyll godis och popcornskålarna och ta fram läsken.  Kryp upp under en filt eller täcke i soffan eller sängen och njut! Jag har tidigare gett filmtips som ni kan kika på här.

Har du några filmtips? Skriv gärna en kommentar nedanför.

(O)Gott nytt år!

Ja, jag önskar er ett (o)gott nytt år, mitt år har väl inte börjat som jag tänkt…

Nyårsfirandet var både lugnt och härlig. Walther har varit här sen i torsdags, men åkte till sin pappa idag. Hur som helst hade vi en härlig och lugn nyårsafton Walther och jag. Spelade bingolotto, åt lite gott och bara tog det lugnt. Skålade i Nosecco (alkoholfritt bubbel) vid 12slaget.

Gott nytt år

Jag vann 100kr på bingon. Walther car måttligt road av att morsan skrek bingo när han satt med flera fyror och väntade på att vinna bilar och 15000kr på valfri vinst.Nu var det “bara” 100kr jag vann, men hans reaktion: “Käring” men han kom snabbt på sig själv och satte handen för munnen “jag ber om ursäkt sådär får man inte säga till sin mamma!” Nej kanske inte, men ärligt brydde jag mig inte just då. Och jag tror han att han bara har kallat mig det ett handfullt antal gånger genom sitt liv.

UVI

Dock har jag haft diffusa symptom på UVI (Urinvägsinfektion) i några dagar. I torsdags lämnade jag ett urinprov som inte visade något, men det skickades för odling och svaret får jag på tisdag. Var funderingar kring antibiotika, men det är ju väldigt restriktivt när det gäller att skriva ut antibiotika, så därför avvaktade läkaren. Vilket jag trots allt tycker är rätt. Antibiotikaresistens ökar och i pandemitider är man ännu mer restriktiv, (ja jag vet att antibiotika inte botar COVID-19).

Igår och idag har jag känt mig ruggig, sjuk och haft ont. Stödassistenten som jobbade ikväll här på stödboendet ringde sköterskan som genast ordnade så antibiotika sattes in.

Blir ju inget jobb imorgon, men hoppas på att kunna jobba på tisdag. Åh andra sidan ska jag göra det allra sista på min egna projekt på min utbildning. Så ska försöka fördriva tiden med att skriva. Alltså vi går vår näst sista vecka och nästa vecka slutar vi som läst “Skriv för att nå ut HT 2021”! 20v har gått så fort!  Heja oss allihopa!

Vill gärna läsa mer, men inte hittat något intressant, eller jo, men har inte kommit in på dom kurserna. Tror det har en mening att jag inte har kommit in, jag behöver tagga ner lite grann. Så ja, att få en UVI just nu kanske inte bara är negativt?! Ska ta lite Alvedon och krypa ner och bestämmer därmed att vakna till en bättre morgondag på alla sätt och vis, även för er läsare.

Förresten hur hade ni det i nyår? Hur har erat nyår varit?

Återkommer imorgon med up’s& down’s.

Kram så länge på er och än en gång ett riktigt: Gott nytt år!

Hösttankar och drömmar inför julen

Hejsan hoppsan,

ja hösten är här och i mitt huvud surrar det av hösttankar. Jag är ingen höst-människa, som jag tidigare skrivit genom åren är det en tid då jag har en nedåtperiod. Dock har de senaste 2 åren varit “bra” om man jämför tidigare, men visst känner jag av det. Höstmörkret gör mina hösttankar lite tyngre.

Fast jag tänker att så får det vara just nu. Jag lever, har tak över huvudet, mat på bordet, jag får arbeta med det jag gillar och jag är mamma till världens bästa blivande 16åring. Det lyfter upp i detta mörkret, precis som de vackra höstlöven som virvlar och far med vinden ute. Jag älskar färgerna och alla skiftningar, vindarna och vattnets brus. Hösten och hösttankarna är inte faktiskt inte bara negativa. Och man kan ju alltid tända ljus om man tycker det är mörkt, och snart, ja snart får vi sätta upp adventsljusstakar i fönstren och ljusslingan på balkongen.

Senaste veckorna har varit känsloladdade av olika skäl så det där ljuset behövs på många sätt just nu.

vackert
Lånad från: https://www.seekpng.com och redigerad av mig.

I år vill jag ha en rosa julgran, vet inte varför men ja, det är det jag  vill ha. Så får väl se  om jag skaffar det då;) Har lite annat jag behöver köpa som är viktigare först, men drömma får man ju och att drömma är alldeles gratis.

I år ska Walther fira jul med sin pappa. Vi firar tillsammans efter jul, egentligen spelar det ingen roll om han är här på julen eller inte. Huvudsaken är att jag får fira med honom på något vis och göra julen till ett vackert minne för oss båda. Och att han är nöjd med det han får.

Att få vara tillsammans och käka julgodis

När det gäller mina julklappar så vet jag inte vad jag vill ha egentligen. Jag behöver inget materiellt. Min  önskan är en vit jul, levande ljus, god mat, och att få vara tillsammans mycket, mycket mer värt än materiella ting, även om det är mysigt att öppna paket. Det är mer värt att få fira jul med nära och kära än att få massa sakerOch såklart önskar jag mig den där rosa julgranen.

Ska försöka göra lite julgodis i år också. Så sugen på mintkyssar, ni vet de där vita rundlarna som smakar mint och har en chokladdroppe på toppen. Mmmm!

Har funderingar på en julkalender i bloggen i år igen. Men har inte riktigt kommit på innehållet… tänker en blandning av recept, DIY, lifehacks, kanske nån tävling, utmaningar, julklappstips m.m. Vad säger ni?

Hur har ni det i höst? Hur går era hösttankar? Längtar ni till julen? Har ni tips på gott julgodis så hojta.

Plugga och vila

Ja denna lördag blev inte riktigt som jag tänkt mig, hade inga direkta planer för helgen som jag skrev igår. Men hade ju räknat med att orka livea på BIGO, göra klart min uppgift och skicka in den samt läsa. Men, jag får ta lite i taget.

Cyklade till stan förut, kände mig inte alls ok, men behövde få hem lite frukt o smörgåsmargarin och sen skulle jag ändå ut med soporna. Och inte konstigt att jag inte kände mig ok, kom hem och hade feber IGEN. Troligen är det en reaktion av vaccinet i tisdags. Men ändå:( Jag är så slut, och den där handen ska vi inte tala om.

Uppgiften måste skrivas rent, studiematerial och frågor besvaras, och skicka in allt. Jag gör lite i taget. Orkar jag 20minuter är det nog för stunden. Försöker fylla på med energi, lit frukt, nötter o choklad. Men ärligt så är jag inte sugen på nåt. Huvudsaken är att jag får i mig vätska…

Tagit 2 Alvedon nu och ska vila en stund så jag ska försöka plugga, det är prio ett denna helgen.

Färgprakt ute och inne

Men vet ni? Jag är glad att jag var ute en sväng, det blåste lite och kom en liten regnskur. Men det är så vackert med alla löv och färgprakten. Njöt av varje sekund. Och jag kan njuta trots att jag är inomhus. Jag ser ner mot ån om jag kikar från vardagsrummet eller balkongen, och på andra sidan har jag flera stora rödlönnar. Och det är vackert. Jag är ingen höstmänniska, men ändå älskar jag höstens färgprakt.

En färgprakt är också clementinerna jag köpte på lilla orienten. Härligt gul-orangea med kvistarna kvar. Man blir verkligen uppiggad av att bara titta på den:)

Hur har ni det denna lördag? Hoppas ni är pigga!

Imorgon vill jag så gärna vara med på Ett foto i timmen. Så hoppas att jag mår bättre då så jag kan få lite roliga bilder än från sängen!

Ha en fortsatt fin lördag! Jag kommer göra det bästa av dagen trots att jag inte mår bra.

Det är okej att inte må bra!

Det är okej

Har sagt det förr och säger det igen: Det är okej att inte må bra! Att tillåta sig själv att må dåligt ibland. Men inte låta det ta över hela livet eller låta sig stanna i det dåliga måendet. Kommer man inte därifrån själv så är det inte ett misslyckande att be om hjälp, du är inte svag för du behöver ta hjälp! Du är STARK!!På hösten när mörkret kommer blir jag ständigt påmind om min recividerande (återkommande) depression och hur känslig jag faktiskt är. Och i år är inget undantag. Men jag ger inte upp!Nu har jag ständig värk i min högra hand också, som gör sitt till. Läkaren kollade ju den förra tisdagen, och det är en Senskideinflammation. Men det har inte blivit bättre, värken håller i och har brett ut sig. Pratade med distriktssköterskan i em (fick vaccination nr 3), men det var inte “min” distriktssköterska eftersom de hjälps åt med vaccinationerna i kommunen. Men det är lyft och min distriktssköterska kommer höra av sig.Har jobbat idag och jag mår bättre av att jobba, även om jag känner att det är jobbigt när jag inte kan ge 100%. Men tacksamheten till kollegor som hjälper till och stöttar är så stor. Vi ger och tar av varann hela tiden.

Våga säga ifrån

Men för att återgå till ämnet för detta inlägg, att det är okej att må dåligt. Psykisk ohälsa är okej att ha och prata om. Men man får inte stanna i det dåliga, man måste gå vidare, våga leva! Att leva med psykisk ohälsa är inget konstigt eller ovanligt, det är okej.Vi måste hjälpas åt att stå upp för varandra, visa varandra kärlek och respekt, vi måste våga säga ifrån när vi mår dåligt. Vi måste hjälpas åt att få beslutsfattare att förstå hur stort detta med psykisk ohälsa faktiskt är, våga prata om det. Genom att hjälpa oss själva kan vi hjälpa andra.

Ta tillvara på dessa ord, kämpa på och tillåt själv att må dåligt ibland, men ta dig uppåt.

Till startsidan